Mars blev bara en dålig repris - och om att genomföra något som kroppen protesterar mot

Jaha, återigen har jag lagt en månad bakom mig, mars månad. Och återigen kan jag sammanfatta det med sjukdomar. efter att ha tränat första veckan (som jag skrev om sist) så kom förkylningen. Denna gång utan feber, men ändå vågade jag inte träna eftersom det satt i halsen. Så halsont och inte ens någon röst satte stopp för 2 veckor av träning. Det var flera barn på jobbet sjuka som gick till vårdcentralen och tog prover med besked om streptokocker, så förmodligen hade jag detsamma. Är ju ganska vanligt att det sätter sig just i halsen. När jag väl tyckte jag var frisk nog stack jag iväg på ett träningspass, för att sedan vakna på natten av ett förskräckligt illamående. Kunde inte somna om och när klockan ringde ett par timmar senare så satte jag mig upp i sängen för att börja klä på mig. Den lilla rörelsen räckte för att jag det som fanns i magen inte skulle kunna hålla sig kvar där längre. Sprang ner till toaletten och där (och i sängen) fick jag spendera förmiddagen. Eftermiddagen och kvällen spenderades i sängen, också med illamående. Tog i alla fall en halv kopp blåbärssoppa på kvällen och det fick jag behålla. Vaknade sedan på lördagen och kände att illamåendet var borta, åt lite smått under dagen och på söndagen var jag fit for fight igen. Så den magsjukan var snabbt över och jag stack ut på ett lugnt cykelpass. Ett lågt tempo, men 29 km blev det i alla fall, det var mer än vad jag trott på fredagen. Så!! Det var mars månad det, ännu en besvikelse :-(

Nu till april. Förra veckan var jag tillbaks med träningen som vanligt. Hade cyklat på söndagen, var ute och sprang en kort runda på tisdagen (ca 4,5 km), cyklade till och från jobbet på onsdagen i hyfsat tempo (ca 1,5 mil enkel väg), körde styrka på gymmet på torsdagen. Helgen blev utan träning, hade mycket annat på gång iställlet.

Idag var jag ute och sprang. Och usch och fy hur det gick. Eller, tiden var inte sämre än vanligt och jag fick ihop 6,2 km, vilket är längesen jag sprang. Men jag fick verkligen pressa mig till det yttersta. Brukar alltid må illa första 1-2 km när jag springer, men idag blev det bara värre och värre och jag fick till och med sura uppstötningar - blä! Vet inte varför det blir så. Har ofta ett knäppande ljud i örat när jag springer, börjar fundera på om det hänger samman. Provade att gå ett par gånger och då blev det genast bättre, men så fort jag började springa igen så kom det. Som att kroppen inte alls ville skumpa upp och ner, utan mer glida fram som när man går, haha. Men efter 4 km började det bli något bättre som tur var. Men mår fortfarande illa, fast det är 1,5 timme sen jag kom in. Skumt, jag tog inte ut mig något extremt heller, hade nog egentligen ganska låg puls. Med ett ont vänsterknä, illamående och håll sista kilometern, så var det verkligen ett tufft pass för psyket idag. Men - jag klarade det, och jag pressade mig verkligen mer än vad jag brukar klara, så nu känns det som en vinst på något sätt, att jag inte vände hem.

Planen nu är att simma på torsdag, och köra något pass i helgen. April SKA blir en bättre och friskare månad. Ska till fjällen över påsk och då ska jag TRÄNA!

Sprang med mobilen idag, har gjort det sista tiden. Måste se om jag också kan lägga in sådär fina bilder som Anja brukar göra :-) Vätska, kalorier osv stämmer säkert inte, eftersom det är en app utan allt för mycket inställningar, men jag var tvungen att testa att lägga upp i alla fall :-)

/Hillevi


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback