Efter Tjejvasan bestämde jag mig själv för att unna mig en pulsklocka. Jag hade tittat ut en modell som jag hört mcket bra om som jag bestämt mig för. Men, det finns ju alltid ett men. Det är tydligen en utgående modell som inte finns på så många ställen. Suck suck. Jag misstänker att jag får börja kolla efter en annan modell, men det är ju rena djungeln!!

Jaja, det får jag ta tag i när jag kommer hem. Nu sitter jag nämligen hos min mamma i Stockholm. Det blev en väldigt oplanerad tripp hit efter att jag skickat in en jobbansökan till en gymnasieskola på kungsholmen. Allt gick så himla fort, jag skickade in en ansökan, max 5 min senare fick jag svar att de ville ha mig på intervju. Sedan någon timme senare fick jag svar från jobbet at jag kunde byta dag (skulle egentligen jobbat idag, men bytte min lediga dag på fre till idag). Och sen bokade jag bussbiljetter. Trevligt att hälsa på mamma lite, även om det blir väldigt väldigt snabbt.

Nu längtar jag verkligen efter att få plocka ut racer-röd ur förådet och få börja träna! Är vädret som det var i Karlstad igår (11 plusgrader och strålande sol!) så kan jag mycket väl tänka mig att det blir snart hon får komma ut och luftas!

/anja

Så, nu var maten handlad, inlagd i kyl, frys och skafferier samt kvällsmaten ligger i magen. Så nu har jag tänkt försöka berätta tjejvasan 2012 ur min synvinkel!

(Varning för långt inlägg!!)

Det hela började i fredags, jag och min rumskamrat Helena drog oss mot Örebro, strax efter 14 var vi hemma hos Hillevi och packade in mina saker i deras bil och drog oss mot Mora. Strax efter 18 var vi framme och installerade oss i huset där vi skulle bo i (kontoret! ;)). Skidor lämnades in på vallning och vi käkade kvällsmat. Matilda och Cissi kom över och vi pratade lite taktik och tider m.m. Så gick vi och la oss.

Strax innan 7 gick vi upp på lördagsmorgonen och käkade frukost, så var det bara att packa in oss alla i bilarna. Skidkläderna på, skidorn, stavar och pjäxor i takboxen och det gladaste leendet på läpparna! Vid 8,45 var vi på plats och började med att gå till startfållorna för att lägga skidorna och paxa plats. Sedan var det bara att vänta. Vi tog plats precis vid starten och fick verkligen en bra plats för att skåda Anna Haag, närmare bestämt 50 cm från oss! Starten gick och jääklar vad de for fram! Som om de hade laddat med raketbränlse!

Så var det bara att fördriva lite mer tid, vi gick och åt lite, kollade runt m.m. Så blev klockan helt plötsligt 11 och det var 30 min kvar till Hillevi och min startgrupp! Strax innan vi gick in i startfållan gick vinnarna i tjejvasan i mål. Rätt sjukt, de var färdiga och vi hade inte ens startat! Komiskt. Väl när vi kom till startfållan var det proppat med tjejer som skulle starta med oss. Jag var lite nervös att någon skulle ha snott mina skidor. Men de låg kvar precis där vi lagt dem, längst fram i startgruppen lite till vänster! Så fick vi åka fram och helt plötsligt gick startskottet! å iväg!

Stakning i början, och så gick det uppför mot Oxbergs station. Första backen undrade jag verkligen vad som hänt, det var säkert 30 cm snömodd, inga spår och skidor och stavar överallt! Så saxa upp för alla backar var det bara att göra. Efter 13 min och 28 sek hade jag nått Oxbergs station, uppför var ordet och varje backe var enbart snömodd. Någonstans där mellan Oxberg och Hökberg åkte vi förbi en slalombacke där det fanns vätska, jag tog både sportdryck och vatten. Jag åkte och åkte och efter ett bra tag var jag i Hökbergs station. Det var fortfarande massa folk och jag tror det var strax innan Hökberg som jag såg den första startanden med 8000-nummerlapp (de hade startat 15 min före oss). alltså hade jag åkt ikapp några! ;D I Hökberg var jag efter 1 h, 7 min och 33 sekunder. Jag minns att jag tänkte hur fasiken ska jag orka!? jag kommer aldrig i mål!

Men det var bara att fortsätta, tog både blåbärssoppa och vatten och så for jag iväg. Skådade första skidåkaren med 7000-nummerlapp och körde på som bara den. Mellan hökberg och Eldris var spåren bitvis superbra (där det var skugga och de var hårda och isiga). I uppförsbackarna var det bara modd och i nerförsbackarna var de sönderplogade. Men jag gjorde det bästa av situationen och körde på. Körde om åkare efter åkare och började komma ifatt 6000-nummerlappar! Men å andra sidan hade jag någon 10 000/11 000 som for om mig i raketfart! Ganska snabbt nådde jag Eldris och jag minns att klockan visade ca 13,35, vilket innebar att jag hade ca 55 min på mig att ta de sista 9 km om jag skulle komma in inder 3 h. Så det blev sportdryck och vatten innan jag for iväg!

Så var det bara att mosa på, musklerna började verkligen tryta av all stakning och diagonalning. men nu var det ju mindre än 9 km kvar! Så nu köttade jag! Km markeringarna kom med jämna mellanrum och helt plötsligt var det 7, 6, 5, 4 km kvar! Bitvis njöt jag eftersom jag fick in ett riktigt bra flyt och kunde diagonala och faktiskt inte hade tokhög puls! Så började man närma sig Mora och helt plötsligt fick jag syn på 1 km markeringen och kunde jubla inombords! Så upp för (vad jag trodde) var sista backen, men tji fick jag, efter krönet såg jag ytterligare en backe. Men då köttade jag bara och tog ytterspåret och saxade upp, jag var helt säker på att det var sista backen, men vid krönet såg jag att det kom ytterligare en backe, då tänkte jag ungefär va fasiken, tar det aldrgi slut?!! Men så jag tog fram den allra sista kraften och tog mig upp för den, och sen skjuts ner mot upploppet! Gjorde en snygg höll-på-att-ramla fint mot publiken! ;) Men jag höll mig stående! det vore väl något att ramla på upploppet!

Sista 9 km gick i alla fall på 53 min och 50 sek. Totaltiden blev alltså 2 h, 59 min och 23 sekunder! Jag är sjukt nöjd, för att vara första gången i startled 9 kan jag inte vara annat! Väl inne i mål var jag helt slut och hela min kropp skakade verkligen av ansträngning, jag har inte varit med om något liknande. Det var sjukt svårt att få av sig skidorna och jag var verkligen helt matt i kroppen!

Summan av mitt första vasalopp är att jag redan kollar när de öppnar anmälan till nästa år! Jag kommer vilja starta igen för att se hur mycket jag kan slipa ner min tid genom att träna ännu mer och få starta i en mycket bättre startgrupp. kanske tom 3-5. Det vore ju inte helt fel!

Vi är nog alla riktigt stolta över våra tider! Att vi alla överlevde och gjorde det med bravur! tom sällskapets två krigare som startade öppet spår igår tog sig i mål!

Nu blickar vi frammåt mot Vättenrundan, 3½ månad kvar vilket känns kul! Dock fick vi i Karlstad ca 10 cm nysnö idag, men den smälter nog förhoppningsvis bort.

för mig tog dagen en liten oväntad vändning, jag skickade in en jobbansökan till ett gymnasium i Stockholm och vips fick jag en intervju på onsdag. Så det bär av till Stockholm imorgon. Spännande. Men läskigt.

/ anja

Segertiden i lördags, min tid: 2:59:23! Jag är så nöjd!

:D

Utförligare berättelse kommer inom kort, nu ska jag förbereda min inköpslista och åka och handla mat.

/anja

Medicin och halstabletter nerpackade, nu köööööör vi!!! Jag har inte tränat på 3 veckor, men känner mig hyfsat pigg, har dock en förbannat slemmig hosta som jag inte kommer ha någon som helst repekt för imorgon. Har inte kunnat testa att anstränga mig på hela veckan som jag hade hoppats, så kroppen är helt oprovad, men vafan!! Jag tar rygg på Anna Haag (ska bara köra ikapp hennes startgrupp också) så ordnar sig resten! :-D I mål ska jag och jag har redan köpt bubbel att fira med, så det finns inget annat! Om någon timme går bilen mot Mora och den första delen av den svenska tjejklassikern!

Dagens jobbpass började med datorhaveri. En server på jobbet hade kraschat i natt så de första två timmarna kunde vi inte göra något. Vid 8 kom systemet igång och då hade vi alltså tappat 3 h av våran varupåfyllnad. men vi slet och fyllde på varor som små myror! Dock kan det ju inte alltid bara gå bra.. Jag råkade bli lite klämd mellan min truck och ett par gafflar från en annan truck. Det var en olyckshändelse, en truck åkte före mig ut från en gång och bromsade vilket jag inte märkte så jag åkte in i hans gafflar som var i höft-höjd. Eftersom min truck har små stöd-armar i typ lårhöjd klämdes jag fast. Så jag minns att jag tänkte "nej, jag får inte bryta något nu!!", och typ ropade "hissa upp gafflarna" så gjorde han det och jag kom loss. Ont gjorde det, men mest blev jag rädd och chockad. Det blev två rejäla blåmärken, ett på ena låret och ett på andra höften/skinkan.. Men inget mer än så vilket var riktigt skönt!

Jag hade blivit så himla sur om jag hade brutit något. Så jag är väldigt glad att det bara blev blåmärken och mjukdelsskador..

I övrigt var det inte något speciellt produktiv dag... Vi har nytt datasystem och det jag gör med att lägga in nya platser och grejer i systemet är högst involverat i det nya systemet.. Så det känns som att jag mest har suttit och väntat på att de ska lissta ut hur systemet fungerar och hur vi ska göra för att det ska fungera.. Men imorgon hoppas jag på bättre produktivitet.

Nu ska jag snart krypa i säng, är trött som stryk just nu. Imorrn vet jag inte hur det blir med träningen. Jobbar till 15 och sen vill jag börja fila det sista på arbetet (just det, redovisningen gick helt OK!, jag överlevde iaf!)... Så måste jag packa allt inför helgen med.

:) Nu är det inte långt kvar! :D
/ Anja

Igår blev det en sista tur till filipstad, 3 varv i spåret blev det, ca 11 km. Och var jag fick slita. det gick tungt tungt! Inte den bästa peppningen inför helgen med andra ord. Jag hoppas att det var 3 dagars jobb, förrgårdagens styrkepass och ridturen igår förmiddags som satt i kroppen och gjorde att jag kännde mig trött och seg i musklerna. Stakningen gick bättre och jag hade riktigt bra fäste! Men musklerna svarade inte som vanligt.

Idag blir det vila. trots att jag egentligen inte riktigt planerat det men. Har startat dagen med att tvätta och bakat. Semmelbullarna står nu på sista jäsningen och sen blir det skjuts in i ugnen för dem. Sen ikväll ska vi äta semlor!

Dessutom är det ju idag dagen D! :) Redovisningen av examensarbetet i eftermiddag!!! Jag är inte nervös än i alla fall. Kommer nog bli det sen men. Jag är övertygad om att det kommer gå bra, jag kan hela redovisningen typ utantill och vet exakt vad jag gjort. Det jag är mest rädd för är typ att min examinator ska stå och såga mitt arbete som jag är så stolt över, men jag hoppas inte det :P

/ Anja

Ok, jag börjar känns mig lite desperat. Hostade som tusan inatt och fick därför inte sova - sova som annars brukar vara den bästa medicinen för mig. Var precis nere hos grannen en sväng och fick ont i bröstet bara av att gå dit (kanske 150 meter). Vad gör man? I fredags köpte jag Kan Jang som jag tar 2 ggr om dagen nu. Vet inte om det hjälper, men det är värt ett försök. Igår fick jag slemlösande tabletter utskrivna, som jag hämtade ut på apoteket på stört, tar 3 om dagen. Och idag har jag fått massa husmorstips på hur man kan bota förkylning. Dock ett par alkoholhaltiga sådana så jag väntar med dem till kvällen :-) Något av allt detta måste ju hjälpa. Om jag bara kan andas djupa andetag utan att dra upp massa slem och få asont i bröstet, så kommer jag stå på startlinjen på lördag. Hur formen är struntar jag i, och det är 5 dagar kvar så än så länge räknar jag kallt med att bli tillräckligt frisk. Jag brukar aldrig vara en sån som går och drar med förkylning länge som en del andra, utan brukar vara dålig runt 3 dagar och sen blir jag frisk helt och hållet. Så typiskt att detta skulle bli något slags undantag. Nej, vitlök, whiskey, ingefära, te och en massa annat står på menyn för kvällen. Imorgon kanske jag är frisk som en nötkärna! :-)

Ja, medan Hille fortfarande är sjuk prisar jag mitt immunförsvar. Jag vill inte riktigt hylla det så mycket som det är värt, för då kommer jag säkert ligga nerbäddad om några dagar. Men jag har insett att senast jag var sjuk (som jag kan komma ihåg) var när Askmolnet härjade omkring i Europa och jag var till Frankrike och mirakulöst fick flyga hem ons förmiddag och sen på ons em/kväll stängde typ alla flygplatser i hela europa! Det måste varit våren 2010... Då hade jag i orförsig både bihåleinflammation och halsfluss på en gång (jag var inte så kaxig). Jag tror det är så att när jag väl blir sjuk så blir jag verkligen sjuk. 2 år innan dess hade jag halsfluss samtidigt som jag hade bältros, då var jag inte heller så himla kaxig...

Nu är jag dock frisk, trots att massa folk på jobbet är sjuka. Jag försöker göra allt för att klara mig, hönger med handspritsflaskan, inte håller på med för mycket kontakt samt det vanliga, sova mycket, äta ordentligt och dricka massa vatten.

Så ska jag nog klara mig 6 dagar till! :) Idag har jag för övrigt en mycket bättre dag, igår var jag på lite halv taskigt humör hela dagen... Inte så att jag var sur, men bara inte på topp. Spenderade verkligen hela dagen innomhus. Bara softade. Inte ofta jag inte ens går utanför dörren (förutom till-från bilen).

Så nu ska jag ta tag i hemmet. disken ska bort från diskbänken (eller iaf från smutsiga sidan!), allmänt plockande och kaninernas burar ska städas. Sen ska jag fixa min redovisning lite mer. Gick igenom den i huvudet imorse på jobbet och insåg att jag kan den typ utantill :P

/ Anja

Det här går inte åt rätt håll. Hostan blir bara värre, fortfarande väldigt snuvig och nu har jag börjat få tryck över bröstet också. Envis som jag är hade jag ju bestämt mig för att åka skidor igår. Fast jag inte var helt frisk så tänkte jag att jag kunde åka lugnt. Vi åkte till en ny sjö där ett varv bara var 4 km. Jag fick stanna minst var 500:e meter för att jag fick så sjukt ont i bröstet och dessutom fick sån hosta så fort jag fick upp minsta lilla flås. Så ja, jag hasade mig i alla fall runt ett varv och sedan kändes halsen och bröstet helt förstört. Bara att åka hem och lägga sig. Idag är G och D också iväg och åker skidor, men jag får helt enkelt acceptera att jag efter en hel vecka fortfarande inte är frisk. Det är väl typiskt att man ska få något såhär långdraget när man verkligen vill bli frisk. 6 dagar kvar. Jag har en känsla av att jag får försöka vila mig tills dess och bara bli frisk. Det kommer innebära att jag får stå på startlinjen utan att ha tränat på nästan 3 veckor, lovely! Sämsta tänkbara uppladdning!

Det var inte bara skavsåret som krånglade igår.

De senaste veckorna har jag kännt av i högerfoten som jag bröt tån på i höstas. det var ju i början på oktober. Och nu de senaste veckorna har jag haft rätt ont i foten. Vet inte om det beror på att jag bytt skor (har gått i mina vinterskor, som faktiskt är så "ergonomiska" som man kan hitta (och därmed rätt fula, men komforten går först för mig!). Eller vad det beror på.

Resultatet av detta är i alla fall att jag nu har tejpat foten igen. faktiskt skönt med stöd för den.

nu blir det mellis, har nyss gjort snygga manuskort till min redovisning på tisdag. Funderar på att göra en snygg logga och kopiera upp som man ska ha på "baksidan" (eller blir det framsidan, den som syns från publiken iaf.. som de har på melodifestivalen...) men det kanske blir lite för nördigt?

/ Anja

Idah efter jobbet tog jag en tur in på Bergvik (köpcentrumet som ligger bredvid IKEA). In till sportaffärerna och så tog jag äntligen tag och köpte mig ett par sportsockor. Som ska andas och kyla fötterna. Jag har inte testat dem och vi får se vad jag tycker om dem, men jag har ju dem nu - så det lär bli dem på Vasan! :)



Detta var hur min gårdagseftermiddag såg ut. Jag hade planerat att åka upp till Filipstad och skida. Men på vägen dit åkte jag förbi en sjö och såg en snubbe som var ute och åkte.. Så då svängde jag ner på en parkeringsficka, så blev det ett varv runt sjön istället. Vädret var heeeelt underbart! Jag var helt själv och hade perfekt med kläder på sig. helt underbart alltså! Spåren var ju inte lika bra som i Filipstad, inga proffs dragna spår, men det räckte för mig! i 70 min åkte jag omkring och lyssnade på radion, hade ingen som helst fart-krav. Utan jag åkte bara för nöjets skull.

Det enda lilla störmomentet var att jag testade att åka utan compeed, och det började vätska lite från min ena häl, där det har varit en blåsa men är helt läkt nu. Så det blir compeed på Vasan på båda hälarna.

Nu är det prick 7 dagar kvar tills vi är i spåren, det ska bli jätteskoj, spännande och väldigt läskigt! Så här länge har jag ju aldirg åkt/sprungit något lopp... Men värre kommer det ju också bli (10 mila vättern... ;P)

:D
Jag hoppas jag ska känna mig taggad på lör, det är nog det jag har mest problem med. Att jag inte är tillräckligt taggad. Det ska jag försöka råda bot på!
/ Anja

Igår var det vilodag för mig. Blev en heldag i skolan 8-16 och sen stallet på det. Jobbade hästen lite i alla fall, han har inte så mycket tölt-muskler men jag töltade lite med honom. Men det märks att han inte orkar tölta så länge.. Men det går framåt! Efter det kokade jag ihop en lasagne som blev så god så jag aldrig smakat något godare! Ungefär! Känner dock av träningsvärken i axlarna fortfarande. Men det tyder ju på att träningen är effektiv!

Idag har jag plan på att sitta i skolan kanske 8-14 och sen styra kosan mot Filipstad och skida lite. :) Det ska bli skoj, en sista gång innan tjejvasan.

I övrigt hittade Hillevi lite info om tjejvasan, när vi kommer starta osv. Matilda och hennes kompis Cicci (som ska köra hela tjejklassikern med oss?) kommer starta kl 11 och jag och Hillevi kommer starta 11,30. Det känns rätt schysst eftersom Eldris kontrollen stänger 17,30. På 6 h ska vi ju kunna ta oss dit!! Dock blev jag lite nervös över att det är mitt i min lunchtid. Jag antar att man får ladda upp med en rejäl frukost, sen ska jag ladda upp med små mini öl-korvar om jag hittar några sådana. Det gav mig mycket energi senast så!

Nej, nu är det dags att göra sig i ordning inför skolan. / anja

Förkylningen går åt rätt håll. Feberfri igår, men fortfarande snuvig, lite ont i halsen och överlag ganska så äckligt slemmig och hostig. Jag känner mig relativt pigg nu, men smak- och luktsinne är fortfarande inte vad de brukar vara. Mitt mål är i alla fall att vara så pass frisk att jag kan träna på lördag. G och D har planerat att åka skidor då och jag SKA följa med. Det blir ett sista genrep och jag hoppas att jag är frisk nog att kunna testa kroppen lite. Jag kommer ju att vara frisk nog till vasan, frågan är väl bara om kroppen återhämtat sig till max eller inte. Och G hade ont i halsen imorse, smittar jag honom kan det bli problem eftersom han kör öppet spår på söndagen, 10 dagar kvar och en betydligt större ansträngning än jag ska utsätta min kropp för. Men jag hoppas att han har ett immunförsvar som står emot :-)