Ja, medan Matilda och Anja tränar på som bara den så står jag frö motsatsen. Under flera månader har träningen var allt annat än prioriterad och Halvvasan stressar mig. Har inte känt mig taggad till den, utan bara stressad, vilket inte är kul, men jag hoppas att det snart blir ändring på det. Jag fick i alla fall lite skidåkning när jag var i fjällen över jul och nyår. Det gjorde nog gott för fysiken, men inte för psyket, haha. Det snöade varje dag och var lätt, mjuk snö, så det var verkligen inga snabba spår. Den längsta rundan jag körde var 12 km och då var jag helt död. Vissa dagar var jag helt död efter 5 km, haha. Det säger väl både lite om hur min träning gått sista tiden och hur kass jag är på just skidor. Men jag kände att tekniken blev något bättre under veckan och jag hade riktig träningsvärk i höftböjarna, så det var nog bara bra med fjällenresan i alla fall. Även om 45 km kändes vääääldigt långt borta. Men nu i lördags försökte jag hitta något spår här hemma att åka i, det har ju smält undan i stort sett all snö så det varinte så lätt. Men det blev i alla fall en tur till Ånnaboda. Det var typ blankis i spåren, plus att folk gått i spåren när det var plusgrader, så det var knöligt och dant Jag fegade som bara den, åkte sakta, plogade, ja, det gick inte undan kan jag lova. Konditionen utmanades inte för hem öre. Jag åkte 5 km (på grund av väldigt dåliga spår men mycket skräp och bara is), men det var något som var positiivt! På ett stavtag kom man typ tredubbelt så långt mot när jag åkte i fjällen, det gör grymt stor skillnad med hårda isiga spår. Så om jag sliper nysnö på Vasaloppet så kanske det inte blir så där sjukt jobbigt att åka som det var i fjällen ändå. Så nu blev jag i alla fall påmind om att skidåkningen inte alltid är sådär jobbig. Så nu håller jag tummarna för snabba spår på Vasaloppet, den hjälpen behöver jag verkligen. Jag hoppas att kan komma lite ny snö här hemma så att det går att åka skidor igen, det lilla som var kvar nu var inte mycket att ha tyvärr.

Efter fjällen blev det en veckas träningsfritt igen, bara C-uppsats och jobb. Men i söndags körde jag i alla fall ett pass med skivstång-intervall. Det var en ny instruktör och jag var ganska opepp så jag hade nog behövt någon annan som peppade lite mer, men jag slet ändå. Och det träningsvärken jag fick efter det var helt galen, lår och rumpa, haha. Kunde ju knappt ta mig ur bilen igår :-) Usch vad snabbt man tappar av att inte träna. Hur som helst, igår gick jag upp med min c-uppsats, och nästa vecka är det examination påsista delkursen. Så!! Om 1,5 vecka är jag väl arbetslös och då ska här tränas!! Åker till USA 2:a februari så kan ändå inte ta något jobb nu. Det känns såklart lite fattigt, men ändå väldigt skönt att bara få ta det lugnt ett tag, den här hösten har bara rusat och jag har gjort vad jag kunnat för att hänga med på tåget. Sen får jag hoppas att det finns lite jobb framåt mars för att bara gå hemma är jag alldeles för rastlös för :-)

Den här veckan blir det en hel del jobb och dessutom är det slutspurt i skolan, så det blir ingen träning förrän tidigast till helgen tyvärr. Och jag håller tummarna för att det kommer lite snö tills dess!

/Hillevi