Igår gjorde jag en session på gymet på morgonen, blev spincykling, utfallsteg med vikter, bicep, mage, rygg 1000m rodd (där jag var nere på 2min och 58 sek på 500 meter, mitt bästa!).

 

Idag blev det ingen träning, fick vicka två lektioner för en annan lärare som var borta och helt plötsligt hade jag 4,5 h lektion istället för 1h, så min planeringseftermiddag försvann rätt fort.

 

Tänkte ev ta igen det efter skolan, men huvudet har inte varit på topp idag. ibland känns lärare som världens mest otacksamma jobb, jag vill inte klaga eller så, men det tar tid att förbereda lektioner, det tar energi att försöka komma på roliga saker att göra och sen ska allt genomföras och kopplas till kursmål.. Sen när man kommer till lektionern som har man 25 elever som halvsover och tycker att skolan är ett pain in the as och bara klagar.

 

ibland undrar jag om det faktiskt var rätt att sluta på ikea.. Att sluta med littreringen, jag vet att jag inte kommer få svar och att det inte är någon mening med att grubbla.

 

Så, idag har det blivit vila, huvudet måste vara på topp för att man ska kunna få ut något av träningen. Uppladdningen för Lidingö kommer ju inte bädda för en tid under 70 min, och just nu känner jag mig mest stressad. Det får inte gå så långt att det inte blir roligt att springa, att man bara ska ge sig ut för att bli snabbare. Jag har inget tävlingspsyke och jag kommer aldrig ha. Eller just nu vet jag inte om det är för att jag är rädd för att misslyckas som jag inte vågar satsa. Jag är rädd för att misslyckas, och då vågar jag inte satsa.. För har man satsat helhjärtat, ja då har man ju ingen ursäkt annat än att man är dålig. Men har man inte satsat helhjärtat så har man ju en ursäkt.. Man var inte tillräckligt tränad, och för hur tränad man var så var det ju en bra insats.

 

Nej, urs vilket depp inlägg det blev. jag hoppas att allt känns bättre imorrn.

 

Kram! / anja