Turkietbaciller
Nu var det väldigt längesen jag skrev något.
Valborgsmässoafton firade jag på tåget ner till Arlanda för att den 1 maj bege mig tillsammans med Malin en vecka till Alanya, Turkiet. En välbehövlig semester och allt var verkligen superbra, förutom vädret som får 4 av 5 ;) Om jag hade farit för att pressa i en vecka hade jag varit besviken, men nu var det mest för att komma iväg och då gör det inte så mycket att det "bara" var tre heldagar som var kanonbra, resten var halva dagen bra - förutom första dagen när det regnade.
Väl hemma hann jag knappt genom dörren innan jag åkte dit, förmodligen för att vi hade ätit något olämpligt. Kan tänka mig att maten på flygplatsen hem kan vara boven i dramat... Hur som helst slutade det med att jag på något konstigt sätt klarade av en hel tävlingsdag med kaninerna, sen har jag endast förflyttat mig mellan sängen, soffan och toaletten lördag-tisdag. Onsdag är första dagen jag kunnat göra något och jag har så svårt att kunna behärska mig och ta det "lagom" lugnt :P Jag hann med att hämta Dilba som än en gång varit till England för att visa upp hoppning där tillsammans med Ida, gå en sväng på stan, städa framsidan på lägenheten, kratta baksidan tillsammans med min världsbästa granne Sven-Olof (78 bast) som redan hade börjat, hämta några säckar spån och förflytta en av Vonkas as till burar, den står numera i hagen vid stallet och två av mina kaniner har redan fått flytta ut :) Hur jag och pappa ens lyckades röra på den kan jag fortfarande inte förstå, men på nåt sätt lyckades vi flytta den 2 mil.
Alla bantningsmetoder som finns kan åtminstone slänga sig i väggen, den turkiska bakterien jag fick med mig resulterade i att jag gick ner 3,5 kg på 4 dagar av att inte göra någonting! Dock inget jag rekommenderar, magsmärtorna var inte att leka med.
Snart får jag cykeln som jag ska cykla Tjejvättern med. Jag är väldigt sällan ute i god tid, så varför vara det nu? ;) Jag gruvar mig väldigt mycket för att cykla och har funderat starkt på var jag gett mig in på, även om jag aldrig skulle backa ur. Vad är det värsta som kan hända? Att jag får skavsår och inte kan röra mig på ett antal veckor? Typ, i mål ska jag i alla fall.
Jag kan fortfarande inte äta helt som vanligt så när jag kan börja träna som vanligt vet jag inte. Om inte annat får jag göra som Hille och lita på grundkondisen :)
/Matilda
Valborgsmässoafton firade jag på tåget ner till Arlanda för att den 1 maj bege mig tillsammans med Malin en vecka till Alanya, Turkiet. En välbehövlig semester och allt var verkligen superbra, förutom vädret som får 4 av 5 ;) Om jag hade farit för att pressa i en vecka hade jag varit besviken, men nu var det mest för att komma iväg och då gör det inte så mycket att det "bara" var tre heldagar som var kanonbra, resten var halva dagen bra - förutom första dagen när det regnade.
Väl hemma hann jag knappt genom dörren innan jag åkte dit, förmodligen för att vi hade ätit något olämpligt. Kan tänka mig att maten på flygplatsen hem kan vara boven i dramat... Hur som helst slutade det med att jag på något konstigt sätt klarade av en hel tävlingsdag med kaninerna, sen har jag endast förflyttat mig mellan sängen, soffan och toaletten lördag-tisdag. Onsdag är första dagen jag kunnat göra något och jag har så svårt att kunna behärska mig och ta det "lagom" lugnt :P Jag hann med att hämta Dilba som än en gång varit till England för att visa upp hoppning där tillsammans med Ida, gå en sväng på stan, städa framsidan på lägenheten, kratta baksidan tillsammans med min världsbästa granne Sven-Olof (78 bast) som redan hade börjat, hämta några säckar spån och förflytta en av Vonkas as till burar, den står numera i hagen vid stallet och två av mina kaniner har redan fått flytta ut :) Hur jag och pappa ens lyckades röra på den kan jag fortfarande inte förstå, men på nåt sätt lyckades vi flytta den 2 mil.
Alla bantningsmetoder som finns kan åtminstone slänga sig i väggen, den turkiska bakterien jag fick med mig resulterade i att jag gick ner 3,5 kg på 4 dagar av att inte göra någonting! Dock inget jag rekommenderar, magsmärtorna var inte att leka med.
Snart får jag cykeln som jag ska cykla Tjejvättern med. Jag är väldigt sällan ute i god tid, så varför vara det nu? ;) Jag gruvar mig väldigt mycket för att cykla och har funderat starkt på var jag gett mig in på, även om jag aldrig skulle backa ur. Vad är det värsta som kan hända? Att jag får skavsår och inte kan röra mig på ett antal veckor? Typ, i mål ska jag i alla fall.
Jag kan fortfarande inte äta helt som vanligt så när jag kan börja träna som vanligt vet jag inte. Om inte annat får jag göra som Hille och lita på grundkondisen :)
/Matilda
Kommentarer
Trackback