Ibland tar livet verkligen en oanad vändning. Inte visste jag för två veckor sedan att jag skulle byta jobb och stad. Men nu sitter jag här. Igår fick jag reda på från skolan jag varit på intervju hos att de vill ha mig som kemi, biologi & naturkunskapslärare. HJÄLP. Verkligen med stora bokstäver!!

Kommer jag fixa att vara lärare?? Kommer jag trivas? Tänk om jag inte klarar av att lära ut? Tänk om inte eleverna fattar??!! det har varit fruktansvärt mycket tankar i huvudet senaste tiden. verkligen, mycket. Jag har verkligen pendlat mellan det här fixar jag, kanske tar det några veckor att komma in i det men.. och vad i helvete tänkte jag, hur dum får man vara?! Jag har dock lovat mig själv (och skolan nu med för den delen..) att jag ska ta jobbet. Jag försöker verkligen tona ner det hela, vad är det värsta som kan hända? Jo, att jag inte trivs och får flytta tillbaka till Karlstad. MEN, då har jag i alla fall försökt! Och mer än försöka kan man ju inte göra. då ser jag det inte som ett misslyckande, utan som ett försök. jag vågade kasta mig ut för ett stup och se om vingarna bär mig.

Mitt största huvudbry bland allt detta är träningen. Man får inte ta cykel som bagage på Swebus... Där rök min chans till en okej tid på cykelvättern! på skolan finns det ett "gym" som alla får utnyttja.. Men kommer det passa mig? Annars kommer det ju mest bli löpning. Jag skulle verkligen behöva ha med min cykel dit.

ja, på något sätt kommer det lösa sig. Hoppas jag. Nu ska jag försöka sluta tänka på alla problem och bara ta det lugnt. Idag har jag för övrigt jobbat och tagit en stalltur. Vi var ute i det härliga vårvädret i 1h och 20 min! Tyvärr har jag kännt av en liten klump i halsen som ligger och retar..

/ anja