Dags för veckans andra träningspass

Grönsakspajen står i ugnen och är snart klar och jag ska bege mig mot gymmet för lite styrketräning om en stund. Gymmet brukar gå lite halvdant när jag kör det själv, men det är väl bättre än inget i alla fall. Det bästa är i alla fall att maten är klar sen när jag kommer hem, planering är bland det bästa som finns! :-)
Angående Anjas träningsvärk och andra skavanker, så kan jag säga att vi är två. Att man är klen i höftböjarna har jag fått bekräftat det här året precis lika många gånger som jag har åkt skidor. Galet vilken träningsvärk man får och det där med att lyfta benet när man ska göra nåt känner jag igen, haha. Men man får vara glad för att det är träningsvärk som påminner om något bra man gjort, istället för att det är värk som bara kommit utan anledning. Förövrigt fick jag blåsa i handen sist jag åkte skidor (ska testa att tejpa där handsken skavde nästa gång) och dessutom asont i hälen eftersom pjäxorna trycker på en broskknöl som jag har på ena foten. Vet inte hur jag ska komma undan det, men jag ska testa med lite tunnare strumpor nästa gång och se om det hjälper att jag får lite mer plats i pjäxorna.
Det bästa med att åka just längdskidor innan Vasan måste nästan vara att man får testa utrustningen och göra lite småjusteringar. Inte roligt att komma på halvvägs till Mora att handskarna skaver och man har två tröjor för mycket. Att kroppen kommer få en chock för anträngningen kan jag nog inte undkomma, men annat småfix kan man i alla fall åtgärda. Därför är det egentligen bra att åka skidor när man bestämt sig för att göra det - oavsett väder. Blir det exempelvis regn på vasan kan det ju vara bra att veta vad man ska ha på sig i det vädret.
Förresten så ska ju spinning vara bra för knäna eftersom de inte belastas så mycket, men när jag körde i onsdags så knäppte det i knät några gånger i början (brukar vara så ibland) och när passet var klart och jag gick in på gymmet såg jag att båda knäna var knallröda och alldeles varma. Hade inte direkt ont, men det kändes lite skumt i knäna, brände. Så ja, jag är nog precis lika klen som Anja om inte värre. Kanske skulle jag göra som min mamma gör när hon ska genomföra något lopp (hon springer ibland och har även åkt tjejvasan de senaste två åren) - inte träna alls eftersom det riskerar att man går sönder och sen inte kunna gå på någon vecka efter att loppet är genomfört för att man var så otränad. Skämt åsido, det är nog bland den sämsta taktiken man kan ha.
Förresten, någon har tips på någon övning man kan göra för att träna höftböjaren? Skulle inte vara fel :-)
/Hillevi

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback