Äntligen!!
Ah, idag har äntligen all träningsvärk i ljumskarna släppt och jag kan gå normalt och sätta mig upp ur sängen utan att behöva lyfta upp benen.
De senaste dagarna har varit underbara! I fredags var vi ute och åt med jobbet, supermysigt även om jag åkte hem vid 21 tiden. Sedan kom en gammal korridoskompis och trots att jag inte sett henne sedan i somras kändes allt som vanligt och jag fick mig verkligen en tankeställare hur jag har underprioriterat mina vänner under mina år som student+extrajobbare. Igår ägnade vi dagen mest åt at ta det lugnt, vi bakade, såg på TV och åt mat. Igår kväll var vi även över till grannarna på lite "förfest", jag gick dock hem vid 21,30 och kollade på P3guld galan sen gick jag och la mig. Jag blev aldeles varm i kroppen när Laleh uppträdde. Hennes röst är som balsam för min själ!!
Idag har jag bara tagit det lugnt efter jobbet. Kollat på TV och varvat ner. Jag börjar nog inse hur jag behandlat mig själv den senaste tiden och faktiskt underprioriterat mig själv. De senaste månaderna har jag kännt mig väldigt vilsen och jag har förstått att jag tappade bort mig själv någonstans i höstas. Någonstans mellan alla jobbpass, många timmar i labbet och träningsrundor försvann anja ur mig och lämnade mig som en maskin, som bara körde framåt framåt utan att förstå.
Allt detta har gjort mig väldigt ledsen och omotiverad. Jag tränade, men hade ingen motivation, jag gav mig själv aldrig något cred för något.. Tränade jag 4 dagar en vecka var det inte bra, för jag hade ju vilat 3 dagar. Samma sak med skolan, jag kunde inte ta ledigt en dag.. För då kände jag mig stressad, jobbade jag inte en helg kändes det som att jag förlorade pengar. Men samtidigt vet jag att pengar verkligen inte är allt för mig.
Just nu ligger min prioritet på att hitta tillbaka till mig själv. Jag har insett att det inte är så speciellt motivationshöjande att ha tappat bort sig själv. Det är verkligen inte bra pepp till vasan. Jag måste hitta min glöd igen och komma tillbaka till mig själv. Låta mig vara ledig 2 dagar i veckan utan att få dåligt samvete.
Nu blev det ett mastodontinlägg som är väldigt väldigt personligt. Men det känns bra att ha fått det ur sig och faktiskt nerpräntat. Så jag vet var jag är nu och var jag strävar efter att vara. (inte där jag är nu!) :)
I övrigt Hille brukar ledarna på min träning säga att step-pass är bra för att träna höftböjarna eftersom man kliver upp och ner mycket! :)
Jag hoppas att nästa vecka kan innehålla någon skidpass. det vore trevligt!
/ Anja
De senaste dagarna har varit underbara! I fredags var vi ute och åt med jobbet, supermysigt även om jag åkte hem vid 21 tiden. Sedan kom en gammal korridoskompis och trots att jag inte sett henne sedan i somras kändes allt som vanligt och jag fick mig verkligen en tankeställare hur jag har underprioriterat mina vänner under mina år som student+extrajobbare. Igår ägnade vi dagen mest åt at ta det lugnt, vi bakade, såg på TV och åt mat. Igår kväll var vi även över till grannarna på lite "förfest", jag gick dock hem vid 21,30 och kollade på P3guld galan sen gick jag och la mig. Jag blev aldeles varm i kroppen när Laleh uppträdde. Hennes röst är som balsam för min själ!!
Idag har jag bara tagit det lugnt efter jobbet. Kollat på TV och varvat ner. Jag börjar nog inse hur jag behandlat mig själv den senaste tiden och faktiskt underprioriterat mig själv. De senaste månaderna har jag kännt mig väldigt vilsen och jag har förstått att jag tappade bort mig själv någonstans i höstas. Någonstans mellan alla jobbpass, många timmar i labbet och träningsrundor försvann anja ur mig och lämnade mig som en maskin, som bara körde framåt framåt utan att förstå.
Allt detta har gjort mig väldigt ledsen och omotiverad. Jag tränade, men hade ingen motivation, jag gav mig själv aldrig något cred för något.. Tränade jag 4 dagar en vecka var det inte bra, för jag hade ju vilat 3 dagar. Samma sak med skolan, jag kunde inte ta ledigt en dag.. För då kände jag mig stressad, jobbade jag inte en helg kändes det som att jag förlorade pengar. Men samtidigt vet jag att pengar verkligen inte är allt för mig.
Just nu ligger min prioritet på att hitta tillbaka till mig själv. Jag har insett att det inte är så speciellt motivationshöjande att ha tappat bort sig själv. Det är verkligen inte bra pepp till vasan. Jag måste hitta min glöd igen och komma tillbaka till mig själv. Låta mig vara ledig 2 dagar i veckan utan att få dåligt samvete.
Nu blev det ett mastodontinlägg som är väldigt väldigt personligt. Men det känns bra att ha fått det ur sig och faktiskt nerpräntat. Så jag vet var jag är nu och var jag strävar efter att vara. (inte där jag är nu!) :)
I övrigt Hille brukar ledarna på min träning säga att step-pass är bra för att träna höftböjarna eftersom man kliver upp och ner mycket! :)
Jag hoppas att nästa vecka kan innehålla någon skidpass. det vore trevligt!
/ Anja
Kommentarer
Trackback