Och nu då...?

Blodomloppet är över och nu känns träningen lite mindre meningsfull igen, men jag ska rycka upp mig och ha klassikern i huvudet nu. Det känns bara väldigt långt borta efter att ha haft blodomloppet så nära framför sig innan. Jag sprang i mål på 33.02 på 5,1 km, vilket jag får vara nöjd med. Det var sjukt mycket folk och jag fick gå en bra bit i början innan det sprack upp. Hur som helst så när jag väl började springa/jogga så höll jag samma tempo hela loppet igenom. Det är det som jag är mest nöjd med eftersom jag inte ens springer min 4-kilometersrunda utan att gå när jag tränar. Jag var grymt trött när jag kom i mål, men hade faktiskt ingen träningsvärk efter loppet, trots att jag knappt stretchade. Knäna gjorde ont som satan när jag sprang, är inte van med asfalt, men de känns bättre nu i alla fall. Snabbast i laget var Linnéa som sprang in på 25 min, riktigt bra gjort tycker jag! Och så Anja som tog milen på en bra tid, det är stort det med, och ingen mer i laget vågade ens ställa upp mot Anja i den klassen :-)

Jag har inte tränat sen vi sprang i torsdags, och borde passa på att träna idag när jag är ledig, men tror inte det blir så. Har ingen lust faktiskt. Det är mycket jag inte har lust med för tillfället, har någon liten depp-period bara. Jobbet fungerar inte som det ska, hunden är hos veterinären var och varannan vecka, jag vet inte hur jag ska göra med plugg i höst, kaninerna hinner aldrig tävlas osv. Dessutom är hösten här och då vill jag helst bara tända i kaminen och sitta hemma och mysa :-P Nu håller jag i alla fall på att baka daimrutor (jag vet, inte nyttigt) så jag kanske kan bli på lite bättre humör efter en lite socker- och chokladkick! :-)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback