Stockholm Triatlon

Sprint distansen 750m simning - 20 km cykling - 5 km löpning
 
För en vecka sedan drygt var jag påväg till stan för att checka in mig. Det var gott om cyklar och folk där, så jag fick orientera mig lite och till slut hittade jag var jag skulle ställa mig cykel, jag var ute i god tid så vid de cykelställen var det inte speciellt mycket cyklar. Sedan hade jag ca 2 h till start så jag gick mest runt och kollade och sen satte jag på mig våtdräkten och gick mot simningen. Tankarna snurrade på hur jag skulle genomföra loppet och hur jag mobiliserade mig framåt. 
 
Så, äntligen 11:30 var det dags för första sprintgruppen - min! Vi fick hoppa i den 19,1 gradiga vattnet och vänta lite vid bojar för vår start. sedan gick startskottet och den sedvanliga trängseln vid starten. Jag försökte blanda frisim och bröstsim och framförallt hitta en bra rygg att ligga bakom. Mitt största mål för dagen var ju att simma på runt 20 min och inte vara sist upp ur min grupp. Efter 20:36 var jag uppe ur vattnet och jag var inte sist upp ur min grupp! :) Så var det bara att försöka kränga av sig simmössorna (jag hade tagit dubbla mössor för att sätta simglasögonsbandet ovanpå den första men under den andra - så ingen skulle råka slå av det). Och springa mot cykeln - och springa fick jag göra! Transitionarea var riktigt stort. Men växlingen hann jag med på 4:29. Hade satt fast en gel i mitt nummerlappsband, men tyvärr tappade jag den... 
 
Ut på cyklingen och på vägarna var det fullt!! I triatlon ska man ju hålla 10 m till framförvarande cyklist, det gick inte på mitt första varv. det var så fullt!! Jag lyckades i alla fall trycka på ordentligt på rakorna men tog det lugnt i de skarpa svängarna. Tyvärr fick man ingen statistik på vilken plac man hade innan och efter cyklingen - så jag kan inte se hur många jag cyklade om/blev omcyklad av. Men jag har känslan av att jag cyklade om fler iaf! Målet var att cykla på 45 min och jag kom in efter 41:45! Andra transition gick på min snabbare, 3:22. 
 
Och ut på löpbanan, benen var inte så stumma så allt känndes bra, men jag saknade lite vätska. Vädret var soligt och varmt och jag hade inte druckit så mycket - tack och lov kom vätskestationen inne i gamla stan! Löpningen gick bra, jag matade på och fick lite extra energi när jag såg mamma som hejjade på mig! :) Efter 1 varv i gamla stan närmade jag mig upploppet och försökte trycka på, i den sista uppförsbacken kunde jag inte alls trycka på, blev omsprungen och stapplade mig in i mål efter en löpning på ca 26 min!
 
Summan av hela loppet blev alltså 1:37:19. Och målet var alltså under 1:50 helst 1:45!! :D 
 
Loppet gav mig verkligen mersmak på triatlon och jag ska försöka tävla någon mer gång. Ska försöka jobba på simningen också, framförallt att lite på och våga frisimma!! Dessutom skulle jag mer än gärna göra något åt min löpning, få ner den så jag blir snabbare. Men det är framtiden!!
 
Denna vecka har jag fått ta det lugnt, i tisdags var jag på löpträningen, och en dags vila var för lite, så i onsdags tog jag det lugnt på löpningen, det var hammarbybackenintervaller på schemat men jag promenerade upp när de andra sprang. Det räckte för mig! 
 
I helgen blir det också lugnt och sen nästa vecka drar jag igång igen. Jag försöker verkligen ladda om mot Lidingöloppet. Dock har jag en hel del andra smålopp innan, septemer är fullt av roligheter!
7/9: Provlöpning på Lidingö
8/9: Ev ett cykellopp (42 km) eller funktionär på det
13/9: Haglöfs Night trail (ett lopp i terräng på kvällen, med pannlampa!)
15/9: Tuggarns trail - ett 5km terränglopp 
21-22/9 ??
28/9 LIDINGÖLOPPET
 
På tal om pannlampa har jag köpt en riktigt kul pryl efter triatlonet, den kommer nästa vecka någongång. En pannlampa, Petzl Nao fick jag rekomenderat för mig och slog till när en butik hade rea.
 
En riktig värstinglampa med många funktioner, jag hoppas jag ska få riktigt kul med den i vinter, både i skidspåret och skogen! 
 
Jag är dessutom grymt impad på dig Manne!!! Fan 21 km terräng är TUFFT!! Du måste berätta när du genomfört det!!
 
Trevlig helg!
/Anja

Kraftjoggen!

Som rubriken tyder så har jag anmält mig till Kraftjoggen, ett terränglopp som arrangeras här på lördag. Min hurtiga granne på ca 80 jordsnurr som alltid tycker jag är för lat (trots att jag oftast träffar honom på väg mot gymmet) sa att han tyckte att jag skulle vara med, och på den vägen är det. Har försökt springa mer nu i slutet av sommaren och det känns som det går bättre och bättre, fast jag håller samma tempo som första gången jag sprang lite längre... Lite besviken över det men känslan första gången jag körde milen för några veckor sedan var att jag höll på dö, medan det bara känns så i vissa backar numera ;)

På lördag gäller det alltså. Det gick att välja mellan 11 km eller 21, och sjuk i huvudet som jag är så tänkte jag att ska jag ändå köra en mil - då kan jag väl köra två!? Sagt och gjort, idag har jag anmält mig och på lördag blir det alltså att för första gången i mitt liv springa mer än en mil. Har gamla blåsor som inte har läkt riktigt bra, det har som blivit typ förhårdnader som jag "råkade" slita bort i helgen så jag har dessutom ett sår under höger fot. Det ska ju kännas känner jag, haha! Har dessutom fått med mig både Jessica och Jasse som ska med och springa Lidingö - fast de nöjer sig med 11 km... Kanske är det ett tecken på att jag också skulle ha gjort det?

Här är bansträckningen http://www4.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_523981/cf_55924/Kraftjoggen_banan_2013_org.jpg och banprofilen ifall någon är intresserad. Jag vill helst inte kolla så noga... http://www4.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_531274/cf_57129/Banprofil_20_k_m__2013_-1-.JPG

Ska försöka återkomma med lite mer info innan helgen, ska även ta nån bild innan starten. Shit, nu börjar det pirra lite i magen!

Kram Matilda

Så gick det

Jag förnyade mitt kort på Friskis nyligen. Förra veckan gick jag dit på måndagen för ett pass skivstång-intervall. Ville komma igång med styrketräningen igen. Det var riktigt jobbigt på passet och jag kände att jag är sååå mycket mer otränad än vad jag var när jag gick på ett sånt pass sist. Hur som helst. Kl 1 på natten därpå vaknar jag och kan inte röra ena armen. Tror att jag sovit på den eller något för den känns så konstig. Vaknar efter någon timme igen av att armen gör så ont. Då känner jag att jag är riktigt svullen ovanför armbågen och det gör ont, ont när jag försöker böja armen det minsta. På morgonen tryckte jag i mig pronaxen och alvedon för att kunna jobba. Kunde inte jobba som vanligt med min raka, svullna arm, men kunde i alla fall stå ut.Fortsätter äta pronaxen i nästan en vecka och kan böja armen lite mer för varje dag och svullnaden gick ner tidigare än så. Jag brukar ha ont när jag kör triceps, men brukar aldrig känna något av det efter passen. Men den här gången blev armen överansträngd, inflammerad, eller något sånt. Var och simmade på onsdagen och fick köra bara benspark (skulle simma med ledsagaruppdraget, annars hade jag valt någon annan träning). Tyckte det skulle bli så kul att komma igång med styrketräningen, men nu vågar jag ju knappt köra styrka.

Har dragit igång den här veckan med mer träning än på länge i alla fall. Sprang 6,2 km i måndags (det var grymt tungt och jag blir inge bättre på löpningen), körde gymmet idag (med i princip inga vikter på triceps och bröst) och så har jag helgen kvar till att få in ett tredje träningspass. Även om det är löpningen som behövs, så vill jag vara lite försiktig med mina knän som brukar bråka ibland, så jag försöker att blanda upp med annan träning. Är nöjd om jag får in 3 pass den här veckan, det var allt för länge sen. Är dock ganska frustrerad över löpningen. För det första är jag helt död efter 6 km (inte ens ett halvt lidingö-halvlopp), för det andra ser jag att jag har exakt samma (låga) tempo nu som jag hade för ett par månader sen på samma sträcka, för det tredje lyckas jag inte hitta glädjen i löpningen överhuvudtaget. Negativ, japp! Inte sugen på vad som komma skall, men jag ska försöka utöka träningspassen något och fortsätta kämpa med löpningen. Men efter loppet har jag en känsla av att det inte blir någon löpning på läääänge.

Såg förövrigt att Vasaloppet lanserar ett nytt lopp nästa år. Vasaloppet i löpning, 9 mil löpning alltså (ingen stafett). Ingen utmaning för mig! Men jag är imponerad av de som antar den!
 
/Hillevi

Vinnaren!

Vinnarna på 5km dam - herr. :D 
Stolt eller vad??!! :D
/anja

En vinst (!!)

Idag hade jag ett 5km lopp genom min löpgrupp att genomföra. Denna "tävling" har i mitt huvud legat i skymundan för Triatlonet imorrn, först var tanken att jag skulle köra 10 km - men bytte ner till 5an när jag såg att triatlonet låg samma helg. I alla fall, jag begav mig med cykeln till tävlingsområdet och hämtade ut nummerlappen. Träffade massa vänner som skulle starta betydligt längre distanser än mig - upp till 42 km. 
 
Min klass var en ganska liten klass - totalt var vi kanske 15-20 pers. Två killar stack direkt iväg framför mig och sen låg jag, ganska snabbt kom en liten tjej på kanske 9 bast och skuttade om mig tillsammans med en annan kille, efter första backen så fortsatte de rakt fram, men jag såg snitslar in till vänster, så jag ropade "hallå ska vi inte in här till vänster, snitslar här!". Tur annars hade de ju sprungit fel! 
 
Jag var helt inne i min värld och mentalt tänkte jag att jag gör mitt lopp och sålänge kroppen känns bra så är det bra! Jag andades på och var jättenoga med att kolla snitslar, jag tappade de två som sprang om mig i första backen rätt fort och hade ingen att ta rygg på utan fick navigera själv vilket jag tyckte var rätt skönt! Hörde att jag hade två personer bakom mig och det lät som om det var en kille bakom mig men personen efter honom var jag osäker på. När det var dryga 1 km kvar snubblade jag såklart på en rot och föll, tog emot mig med vänsterarmen och specifikt vänsterarmbågen fick en rejäl kyss. Upp inom loppet av 1/2 sekund tror jag dock och svor lite för mig själv.. Ut ur skogen och mot upploppet kände jag att jag kunde trycka på. Ingen mer sprang om mig och kroppen hade kännts jättebra! Jag tog mig i mål och uppfattade inte riktigt vad de sa i målgången.. Men jag kände mig nöjd! :) Väl i mål fick jag senare reda på att jag hade vunnit (!) min klass (damer 5 km), på 29.xx (kommer inte ihåg hundradelarna). 
 
I mål hade vi fått info om att prisutdelning skulle ske efter varje klass löpande. Så jag väntade.. och vi väntade, och väntade.. I väntan kunde vi se kaoset i växlingen, funktionärerna hade ingen koll på var löparna skulle (de på de längre distanserna skulle varva och ut på fler banor).. Kaos var det i princip hela tiden! Vätskestationen fungerade inte alls, tyvärr var det många som sprang fel ute i spåret med, lite otur hade arrangörerna med någon/några som hade flyttar på snitslar (vem gör det?!?!) vilket inte gjorde det lättare. Tyvärr väldigt många som bröt och var riktigt sura när de kom in i varvningen för ingenting fungerade. Jag har full förståelse för arrangörerna- det är tufft att arrangera ett stort arrangemang, men att informera funktionärer, sätta upp ordentliga skyltar och bemanna vätskan känns som en självklarhet? Prisutdelningen fick vi vänta på, jag var lite stressad eftersom jag ville se stockholm triatlon och var riktigt glad när de sa att prisutdelningen skulle ske efter varje klass, jag var i mål vid 11,30.. Kl 14,20 kom jag därifrån!! Alltså, prisutdelningen var inte riktigt direkt efter målgång.. 
 
Men, jag snabbcyklade därifrån och hann iaf se Lisa Nordens löpning och se henne komma imål på 18plats typ.. Mäktigt att se dem, de är sjukt snabba och vältränade!! 
 
Så summan av dagen var en vinst i en löptävling - min första! En boost inför morgondagens triatlon, tyvärr en liten vänsterarmbåge som gör lite ont. Jag hoppas att det ska lägga sig till imorrn... Imorrn är det triatlonet för fulla muggar, jag ska njuta av varje sekund, känna mig stark och snabb och ha jäkla roligt! Från start till mål - jag kör mitt race, gör min tid och är nöjd med mig själv! :D
 
// Anja

Planeringsmiss

Ibland spricker planeringen... Idag hade jag som vanligt tänkt köra Sickla triatlon efter jobbet, men väl på jobbet hade vi en diskussion som gjorde mig lite upprörd plus att jag mitt i det hela glöde bort att äta den kvällsmaten innan träningen som jag hade med mig. Det i kombo med att vi imorrn har idrottsdag i en park och behöver ha matsäck med oss gjorde att jag idag fick planera om och körde till mataffären för att handla grejer till en pastasallad istället för Sickla. Känns lite tråkigt att bara sitta inne och skippa träningen igen, jag har gått ner mig lite i antal dagar med träning och försökt köra lite hårdare när jag väl kör. 
 
Nu är jag iaf fylld i magen med en god pastasallad och har mat till imorrn med. Skönt! Dessutom har Oakley fått komma ut i hagen några timmar vilket också lättar samvetet lite. Jag ska försöka träna lite imorrn innan jobbet, tror jag satsar på en cykeltur. 
 
I övrigt känns det inte alls som att det är Stockholm Triatlon på söndag. Det är nästan som om jag typ skulle glömma bort det eller något! Känns lite knäppt. Jag tror nog jag kommer kunna processa det mer nu de dagarna som är kvar - eller jag hoppas det. 
 
Vad är målen med triatlonet då?
Simningen: tid runt 20 min, inte komma sist upp ur vattnet
Cyklingen: tid runt 45 min, försöka att cykla om lika många som jag blir omcyklad av
Löpningen: tid runt 30 min, försöka trycka på och pressa ner tiden, våga ta i! Jag orkar mer än vad jag tror!
Tid totalt: under 1h och 45 min helst (1h50m är också ok)
 
Mest av allt vill jag ha en bra känsla och känna mig stark, ha roligt under loppet och njuta!
 
Sen blir det fullt fokus mot Lidingöloppet! :)
/Anja
 
 

Riktig träningsdag!

Igår planerade jag att åka iväg på ett löp"event" som jag fått en inbjudan till, man skulle springa alla spår i ett motionsområde, totalt 39,5km. Alla kändes lite väl mycket för mig, så planen blev att komma efter lunch och ta 10 km, sen gällde det att bestämma sig för om jag skulle ta cykel eller tunnelbana. Det blev tillslut cykeln. Så jag tog på mig pulsklockan och hojjade iväg. 
 
Efter dryga timmen var jag framme och hittade gänget som hade kört, de småsnackade och hade precis bestämt sig för att köra 2,5km innan 10 (de hade gått ut med info om att 10 skulle starta jkl 14) och jag var nog där vid 13,30. Så jag slängde snabbt in min väska i en bil och hängde på, varför stå och stelna till och bli kall? 
 
2,5km gick fint och benen kändes pigga, jag valde ett rätt lugnt tempo eftersom jag visste att jag skulle vara igång minst 12,5 km nu!
 
Efter en kort paus rullade vi iväg på 10km, jag hängde på den sista fartgruppen, 6,30 min/km tempo. Kroppen svarade bra och jag tänkte och sprang för det mesta själv, jag benen och skogen. Skönt! 
 
Efter dryga timmen var vi tillbaka, jag tryckte en energigel och sen gick vi på vattenjakt, vi fick fylla på flaskorna i en villa strax intill - ovärdeligt!! Hade blivit riktigt tufft utan den flaskan! Kroppen kändes helt ok, så jag beslutade mig för att köra "all in" - dvs hänga med på 5an också. När vi rullade igång var det segt, stela ben som inte svarade. Men det var bara att mata på i sitt tempo, även denna runda körde jag mestadels själv. 
 
Det var så skönt att komma upp för den sista backen och sen se målfållan - jag unnade mig själv till och med en fartökning när jag närmade mig målet! 
 
Efter lite streching och pustande tackade vi för oss och man begav sig hemmåt. Jag tog min cykel och påbörjade färden hem, hade tack och lov med mig en bar som jag kunde äta påvägen hem. Cyeklturen hem till min mamma gick långsamt. Jag hade ingen press alls på mig utan bara rullade och tampade. 
 
Totalt blev det alltså 43,19 km (+ 5 hem till mig som jag inte loggade med klockan!!), 444 höjdmeter!! och +1628 kcal - jag var väl värd den där geishan och colan jag köpte efteråt! 
 
Kvällen spenderades i horisontalläge i soffan. Det behövdes, benen är lite sega idag, men annars mår jag bra! Bäst av allt är att jag sprängde en mental barriär jag har på 10 km, allt över 10km är mycket för mig. Och igår sprang jag hela 17,5 km!! Och jag klarade det!! :D Det känns superbra! 
 
Idag blir det bara vardagsmotion, tror jag ska ta och cykla till bibblan och lämna tillbaka lite böcker.. Tycker nog jag gjorde min träning igår!!
/ Anja

Tisdagsintervaller

 
Här är pulskurvan över gårdagens träningspass. Behöver jag säga att det var intervaller på schemat?? 1 minuts intervall och 1 min vila. Tufft - men roligt!!
 
Tyvärr avslutades dock passet med en lättare stukning/vrickning.. Iaf har jag känningar på utsidan av höger hälsena. Jag tar det säkra före det osäkra och har lindat den. 
 
Troligtvis innebär Sickla triatlon idag enbart simning och cykling. Inte riskera något. 
 
I övrigt blev vi alla tre riktigt inspirerande av serien "En klassiker" som gick i måndags.. Och jag tror nog en hel klassiker någonstans har satt sig i våra huvuden... Men det får framtiden utvisa!
 
Nu är det dags för jobbet! /Anja

Träningstorka..

Sedan sickla triatlon har jag haft träningstorka, Gav mig iaf ut på en cykeltur igår tor Bromma blocks för att handla lite. Blev väl va 28 km.. Ingen klocka på så jag har inte tider.. 
 
I övrigt har jag vilat kroppen, inte varit så sugen på att träna, så då har jag struntat i det. 
 
Imorrn är det dock förhoppningsvis back to normal, det ska bli morgontur, antingen cykel eller löpning. 
 
I övrigt ser veckan ut som följer:
Mån: löpning/cykling på morgonen
Tis: Löpning med löpgruppen
Ons: Sicka triatlon
Tors: vila (?)
Fre-sön: lite ovisst. 
 
Såhär 2 veckor innan Stockholm triatlon och 1 vecka innan skolstart ligger nog mest fokus på att hålla mig frisk och mobilisera det mentala. 
 
Sen efter Sthlm triatlon blir det fullt fokus på Lidingöloppet!
 
/anja

Sicka triatlon nr 2

 
Summan av kardemumman av dagens träningspass, Sicka triatlon 800m simning - 18 km cykling - 3 km löpning. 
 
Bra grejer med dagens triatlon:
1. Jag var inte sist upp ur vattnet efter simningen!
2. Cyklingen på väg tillbaka från Älta gick fort! Kilometertid på 36,5 km/h! :D Sweeet!
3. Benen kändes inte fullt så stappliga som sist
4. Jag slog totaltiden med 1 min från förra gången, 1:16:21 (mot 1:17:26!) 
 
Nu är benen trötta och ser fram emot vila imorrn. 
/ Anja

Vansbro och vidare mot Lidingö

Ja, det har inte blivit mycket bloggande för min del på länge. Sommarvädret som varit den här sommaren har nog gjort sitt till, datorn har nog aldrig varit påslagen så lite som den här sommaren.

Vansbrosomningen gick i alla fall helt ok. Jag tog det väl egentligen ganska lugnt, gillar inte att ligga i vatten och fundera på om man verkligen ska orka simma i mål eller inte, utan valde ett tempo som jag kunde hålla loppet igenom istället. Och ska jag vara ärlig så var jag inte särskilt trött efteråt, känslan var att "det här var inte särskilt jobbigt". Det känns lite dåligt att ha den känslan i kroppen direkt efter ett lopp där man ju borde ge allt man har, men samtidigt är jag nöjd över att den delen av halvklassikern avklarades så lätt. Precis som Matilda simmade jag i mål på 44 min.

Efter Vansbro blev det ändå någon vecka fri från träning och sen har jag fått till i alla fall ett löppass i veckan. Och det är nog för sällan, med tanke på att mina tider inte förbättras, utan jag står helt stilla. Jag har sprungit både skog och väg, vilket gör det lite svårt att få någon jämförelse också, men jag har i alla fall hållt mig runt 5-6 km varje gång. Körde ett varv på cykeln förra veckan också, det blev dock ett kort sådant, hade egentligen inte riktigt tid, men så intalade jag mig själv att jag kunde ge mig ut på ett kortare pass så att det blev någon träning i alla fall. 18 km cyklades på 45 min, inte längre än vilket spinningpass som helst med andra ord, men det blev ju något i alla fall. Sedan dess har cykeln varit inlämnad på service och justering av växlar och jag fick tillbaks den igår. Har dock lånat ut en del på cykeln till Gustavs lillebror nu som är på cykeltävling idag, så vi får se när jag har den hel igen. Det här fina sommarvädret är som upplagt för kvällspass på cykeln, kan vara så sjukt fint när man sticker ut vid 20-21-tiden.

Tror att jag ska förnya mitt träningskort nästa vecka. Även om det finns stora möjligheter till uteträning just nu så känner jag att jag varit alldeles för dålig på att träna styrka och det märks i det jag gör. Musklerna är det som sätter stopp, hjärtat skulle nog orka pumpa på bra länge till i varenda träningspass känns det som. Jag är inte så förtjust i gym, men skivstångspassen på Friskis gillar jag och de är en bra genomkörare för hela kroppen tycker jag. Vi får se hur det blir med den saken.

Förra veckan hade Gustav lånat hem ett par cyklar så han funderar på att byta ut sin mountainbike och jag testcyklade lite. Och nu är jag såå sugen på att köpa en mountainbike (Matilda, cykelvasan nästa ändå? ;-) ). Egentligen är det onödigt att köpa, för jag skulle kunna cykla betydligt mer på min racercykel istället, men om jag inte köper någon dyr cykel så kanske jag kan motivera köpet för mig själv ändå. Det som är bra är att jag kan köra med hunden lös i skogen, så cykeln kan få två funktioner, träna mig själv och vara ett hjälpmedel när jag tränar hunden :-) Vi får se hur det blir, om jag hittar någon till ett vettigt pris, vill ändå inte har en som väger massor, då känns det som att man tappar lite av det roliga.

Det har varit mycket hundträning på schemat ett tag nu. Tränar Willie i Enköping varje helg nu, ska dit ikväll och imorgon. Det tar mycket tid, men är sjukt roligt med jakttträningen. Sa jag förresten att jag blev klar med jägarexamen i maj? Nu har jag faktiskt köpt mig ett gevär också, men jag har inte hunnit skjuta in mig på det än. Men att skjuta lerduvor är riktigt roligt. Usch vad mycket man vill hinna med, skulle nog behöva jobba halvtid istället om jag ska ha tid med allt. Och ändå står jag och funderar på att köpa en mountainbike...

Nu kör jag vidare med löpträningen, tyvärr har jag fått ont i knäna varje gång om jag inte springer i svår terräng (tror att jag trippar fram mer då), så jag vågar inte springa allt för mycket. Men med ett pass i veckan blir det bara en 7-8 pass till innan Lidingö, det känns på tok för lite. Det kan bli en av de tyngre dagarna på den här halvklassikern det!

/Hillevi

Två månader kvar

Om lite mindre än två månader är det Lidingöloppet och sista målet för vår Halvklassiker. Känns som jag skriver det varje gång men det ÄR helt sjukt vad tiden går snabbt! Jag har inte skrivit något om Vansbrosimningen, för mig gick det som jag hade hoppats - målet var under 45 min och jag kom i mål på 44 ;) Det kändes mycket bättre än förra året trots att det var 500 meter längre nu. Förra året fick jag massor med kallsupar, kändes som jag skulle torrlägga älven, haha! Kanske inte riktigt, men i år klarade jag mig med endast en liten kallsup och härligare känsla trots bara 15 gradigt vatten. Precis som förra året fick jag av nån anledning halverst panik när jag närmade mig mål och såg tiden och insåg att jag låg på gränsen till målet. Tror pulsen ökar och det slutar med att det känns som att våtdräkten håller på kväva mig, men jag har överlevt det också! Bara lite läskigt.

Jag är just nu inne på min andra, och sista, semestervecka. På måndag börjar jag jobba igen, jobbar dock bara måndag och onsdag och sen är jag ledig till nästa måndag så det känns ju ganska lugnt :D Träningen i sommar har varit lite beroende på vädret, vi hade en helt fantastisk vecka förra veckan och då blev det bara en 6,4 kilometersrunda som jag har hittat här bredvid mig. Har faktiskt varit ute och sprungit (lunkat?) ganska många gånger och det känns bättre och bättre! Lyckas nu hålla ett tempo runt 5,5-6 på svängen runt berget här som är 6,4 km så jag är väldigt nöjd. Frågan är bara om jag kan hålla i det när vi ska springa det dubbla...

Under början av nästa vecka får jag veta om det blir plugg eller inte för mig, är tredje reserv på Röntgensjuksköterskeprogrammet i Umeå så vi får väl se hur min framtid ser ut. Känner mig hyfsat lugn men ni som känner mig vet att jag ofta går i sömn när det är något som händer och jag tror jag är uppe i minst 2 veckor med sömngång nästan varje natt... börjar vara lite jobbigt nu, haha!

Kram Matilda

Boom Boom Booom!!

 
11.65 km check! 
Benen kändes fina men vaderna var stumma i slutet... Och nu är de rejält stumma! Får be någon bära fram mig imorrn tror jag :)
 
Skön kväll var det i alla fall, det är skönt att ha sällskap, tiden och kilometrarna går mycket fortare! Det är bra för mig att få ihop pass som är längre än 10 km, där går min mentala smärtgräns.. Allt över 10 km känns LÅNGT!
 
Nu ska jag återgå till att ligga i horisontalläge och kolla på sommar med ernst!
/ Anja